ronja malmros

Hej!

Nu är det några månader sedan jag loggade in på bloggen och lät fingrarna hoppa över tangentbordet. Jag har haft noll motivation att skriva och det känns ibland bättre att inte göra det alls om man ändå inte gör det klokt. Det är ju ändå er tid jag tar upp genom att ni läser det jag skriver. MEN nu hoppas jag att jag ska kunna komma in i mitt vanliga flow igen.

 

Mycket har hänt under tiden jag varit "borta". Jag har degat i en solstol i 35 gradiga Egypten, tillbringat många timmar i studentmössan och balklänningen, haft en fantastisk sommar, varit på Grönan med mina kusiner och sett Norlie & KKV, fått mycket jobbtid på Team Sportia osv, osv. Men som vanligt med saker så kan inte allting bara vara bra. Efter studenten fick jag lunginflammation och bihålsinflammation, många läkarebesök blev det och en undersökning av min astma visade att den försämrats, vilket ledde till att jag fick äta kortisontabletter.

Men det som tog absolut hårdast på mig var då jag och Jonna skulle fira att hon äntligen var hemma från Oslo, vi började hemma hos mig och det droppade in folk efter hand. Vi tog oss ner till Hamnplan för att upptäcka hur dött det var där så vi fortsatte upp mot Gute. Jag hinner komma in och upp för trappen och sedan blir det svart för ögonen. Någon har av någon anledning slagit mig i bakhuvudet med en flaska, Detta var troligtvis (förhoppningsvis) en "olycka" då det var ett bråk precis i närheten. Då vakten skall bära bort mig från folksamlingen tappar han mig i trappen och huvudvärken försämras ännu mer. Min vita skjorta och mitt blonda hår var täckt med blod. Resten av kvällen har jag fått berättad för mig och när jag börjar vakna till igen ligger jag i ett rum akuten. En polisbuss körde ner mig. Jag låg på sjukhuset till kvällen efter, helt chockad och aningen rädd. Det har i efterhand blivit endel turer med förhör och frågor samt många mördrömmar. Det värsta är att polisen inte kom någonstans i utredningen, några dagar senare la dom ner allting. Det var inte bara jag utan även min kompis Ludde som råkade ut för "idioten". Även han hamnade på sjukhus men fick åka hem samma kväll. Jag hade en rejäl hjärnskakning och jag har fruktansvärda problem med huvudvärk efter detta. Det går inte en dag utan att jag känner av det. Man ser sånna händelser på tv men man har aldrig en tanke på att man själv skall bli utsatt.. Jag har försökt tänka att detta har gjot mig starkare, men jag vet inte de..

 

Fyfan va skönt det var att få skriva av sig om det. Nu ska jag äta korv med bröd!

Hoppas att ni vill fortsätta läsa bloggen nu när jag är back on track.

Puss.