ronja malmros

På fredag är det begravning och då ska jag och kusin sjunga:

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå

När vi växte opp lekte livet  vi var evighetens hopp
Det var helt självklart att var framtid skulle bli oförbrukat fri
Somrar svepte fram, jorden värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade och gräset växte grönt, hela livet var så skönt

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå

Frusna på en strand flög vi medan tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå, himlen var så blå
Nu tar molnen mark, jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dig, kan det begäras mer av mig

Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små, det djupaste hav likaså
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå